Svårt att hitta läkare för glesbygden

Urbaniseringen fortsätter i en rasande takt. Det finns dock människor som vill bo utanför städerna. Sverige utgörs av ett stort landområde. De norra delarna av landet är glesbefolkade. Hur ska vi kunna upprätthålla en god servicenivå för människor i hela landet?

Vi vet att hyrläkare kan göra stor skillnad inom vården. Frågan är dock om detta inte bara är en temporär lösning? I bästa fall borde sjukhusen kunna hitta och rekrytera läkare som vill stanna länge. 

Myndigheterna har många gånger diskuterat eventuella lösningar på detta problem. Man har bland annat funderat över att erbjuda bättre villkor till vårdpersonal i glesbygden. Det kan exempelvis handla om bättre löner och större frihet på arbetsplatsen.

Dessa tankegångar brukar dock försvinna innan de överförs till praktiken. Anledningen är enkel. Man vill inte från myndighetshåll locka med bättre villkor för en viss del av personalen. Det är denna lösning som bemanningsföretagen har valt. Dessa bemanningsföretag är ofta privata företag. Från statligt håll vill man inte göra något som kan urholka förtroendet för den offentliga sektorn.

Det finns ingen enkel lösning på detta problem. Ur ett perspektiv måste vi inse att urbaniseringen kommer skapa en annat typ av samhälle. Det går inte att upprätthålla lika god service i glesbygden som i storstadsregionerna.

Problemet med denna inställning är att även människor på landsorten betalar skatt. Faktum är att de betalar lika mycket skatt som i storstäderna. Visst finns det marginella regionala skillnader. I grund och botten är skatterna likvärdiga över landet, speciellt om man ser till konsumtionsskatter.

Detta skapar ett moment 22 som inte kan lösas på ett enkelt sätt. Tillsvidare får bemanningsföretagen dra ett tungt lass. Många av dem är väldigt seriösa och finns alltid tillgängliga till deras kunder. Medkomp står gärna till tjänst om du har frågor.

Framtidsutsikter

Man skulle kunna beskriva läget med några punkter.

  • Glesbygden har historiskt sett haft bättre samhällsservice. Den svenska ekonomin gick på högvarv under den senare hälften av 1900-talet. Därefter kom politikerna fram till att man måste centralisera många samhällsinstitutioner.
  • Det finns mycket pengar att spara för den som centraliserar. I dagsläget kan man säga att denna strategi gått lite för långt. Ibland behöver man ha specialistkompetens på plats för att kunna hjälpa invånarna.
  • Detta har lett till att man har letat fram andra lösningar. Hyrläkare viktiga, speciellt i glesbygden. Problemet med denna strategi är som sagt av kostnadsmässiga skäl. Det är också svårt att få en kontinuitet i verksamheten när personalen hela tiden kommer och går.
  • Under vissa perioder har man tagit fram lösningar för att locka permanent personal. Det har inte sällan inkluderat löften om högre löner och bättre villkor. Dessa lösningar har fått mycket kritik.
  • Nu verkar man istället ha riktat in sig på att tillhandahålla vård på distans. Ambulanshelikoptrar kommer förmodligen bli vanligare på de platser som ligger långt från städer med sjukhus. Även denna lösning kostar mycket pengar. Det är dock en tillfällig kostnad, där man ofta betalar per kontrakt.

Det finns dock en lösning som inte behöver komma från myndighetshåll. Bostadspriserna har skjutit i höjden i flera svenska regioner. Människor börjar tröttna på att ta dyra bostadslån. Utflyttningen från de allra största städerna kommer förmodligen accelerera inom de kommande åren.

Många av dessa människor flyttar dock till andra städer som inte representeras av glesbygden. Vi kan bara vänta och se hur många som verkligen flyttar till glesbygden. För många orter skulle det vara positivt att bara få några hundra nya invånare varje år. Detta borde kunna vara möjligt när vi rör oss in på 2020-talet, speciellt på grund av att bostadsbristen ökar i anslutning till höga priser.

Fler perspektiv

Aftonbladet rapporterar om pressat läge inom vården. Det verkar vara svårt att hitta positiva artiklar om läget på Sveriges sjukhus. Under pandemin fick vi dock några positiva inblickar i hur all vårdpersonal sliter för allmännyttan. Även under pandemin blev det tydligt att glesbygden har varit eftersatt.

Samtidigt har man kunnat sett att det finns fördelar med att människor kan hålla sig på sin kant. Detta hjälper dock inte de människor som har långt till sjukvården när de väl blir sjuka. År 2020 var också ett konstigt år på många olika plan. Det är därför svårt att dra några slutsatser från ett år som kantades av kriser.

Tyvärr tenderar övriga delar av vården bli eftersatt under dessa omständigheter. Man fokuserar främst på att ordna de mest akuta problemen. När vi nu rör oss ifrån dessa svåra tider så kommer vi fortfarande behöva hitta en lösning. I denna artikel har vi lyft flera olika perspektiv. Vi kan nog konstatera att bemanningsföretagen kommer få fullt upp med att täcka för luckorna i vården.

Vi har också konstaterat att det inte finns några enkla lösningar. Politikerna kommer få tänka till rejält för att kunna ta ett beslut som majoriteten av befolkningen på glesbygden faktiskt är nöjda med.